Om hjärtat

Om hjärtat

Om hjärtat

Om hjärtat

Om hjärtat

Vad vet du om förmaksflimmer och EKG?

Sannolikheten att drabbas av hjärtrubbningar, eller förmaksflimmer som det också kallas, ökar med åldern. I dag uppskattas cirka 300 000 svenskar lida av förmaksflimmer och antalet ökar i takt med att vi lever längre. Sjukdomen har stora samhällskonsekvenser och orsakar 45 000 sjukhusinläggningar per år, bara i Sverige. Kostnaderna uppskattas till 16 miljarder kronor varje år och 30 procent av de som drabbas av stroke har känt av förmaksflimmer.

Förmaksflimmer är i sig inte livshotande, men ger en ökad risk för blodpropp och stroke. Vid flimmer slår hjärtat snabbt och ojämnt på grund av att de elektriska impulserna inte fortleds på ett normalt sätt, pulsen blir då oregelbunden och den drabbade kan känna en fladdrande känsla i bröstet. Besvären kan även yttra sig som hjärtklappning med en obehagskänsla eller smärta i bröstkorgen med trötthet, nedsatt kondition, yrsel och ibland svimning som följd. Även så kallat tyst förmaksflimmer förekommer och då finns inga tydliga symptom. För att kunna ställa en diagnos och påbörja behandling genomförs ett elektrokardiogram, ett EKG.

Långtids-EKG

Många upplever perioder av rytmrubbningar (arytmier) i hjärtat, så kallad hjärtklappning. Oftast är det ofarligt men om rytmrubbningar kombineras med symptom som yrsel och svimning kan en utredning behövas.

Ett så kallat vilo-EKG är en vanlig metod för att utreda rytmrubbningar, men eftersom det pågår under en kort tid upptäcks inte alltid rubbningarna, vilket gör att en långtidsmätning av EKG måste göras för att en diagnos ska kunna ställas.

En långtidsmätning av EKG genomförs under ett eller flera dygn, oftast genom att sladdar med elektroder fästs på överkroppen, elektroderna är kopplade till en enhet som kallas holter, vilken sitter vid midjan eller hängs i ett bälte över axeln. Metoden upplevs ibland som otymplig, patienten kan exempelvis inte duscha under mätperioden.

Rithm - ett alternativ

Rithm har inga sladdar och tar inte upp mer plats på kroppen än ett kreditkort. Det betyder att du kan motionera, duscha och sova samtidigt som du genomgår ett långtids-EKG. Rithm är CE-märkt klass IIa för långtidsmätning av EKG och används dagligen inom svensk sjukvård.

Vad vet du om förmaksflimmer och EKG?

Sannolikheten att drabbas av hjärtrubbningar, eller förmaksflimmer som det också kallas, ökar med åldern. I dag uppskattas cirka 300 000 svenskar lida av förmaksflimmer och antalet ökar i takt med att vi lever längre. Sjukdomen har stora samhällskonsekvenser och orsakar 45 000 sjukhusinläggningar per år, bara i Sverige. Kostnaderna uppskattas till 16 miljarder kronor varje år och 30 procent av de som drabbas av stroke har känt av förmaksflimmer.

Förmaksflimmer är i sig inte livshotande, men ger en ökad risk för blodpropp och stroke. Vid flimmer slår hjärtat snabbt och ojämnt på grund av att de elektriska impulserna inte fortleds på ett normalt sätt, pulsen blir då oregelbunden och den drabbade kan känna en fladdrande känsla i bröstet. Besvären kan även yttra sig som hjärtklappning med en obehagskänsla eller smärta i bröstkorgen med trötthet, nedsatt kondition, yrsel och ibland svimning som följd. Även så kallat tyst förmaksflimmer förekommer och då finns inga tydliga symptom. För att kunna ställa en diagnos och påbörja behandling genomförs ett elektrokardiogram, ett EKG.

Långtids-EKG

Många upplever perioder av rytmrubbningar (arytmier) i hjärtat, så kallad hjärtklappning. Oftast är det ofarligt men om rytmrubbningar kombineras med symptom som yrsel och svimning kan en utredning behövas.

Ett så kallat vilo-EKG är en vanlig metod för att utreda rytmrubbningar, men eftersom det pågår under en kort tid upptäcks inte alltid rubbningarna, vilket gör att en långtidsmätning av EKG måste göras för att en diagnos ska kunna ställas.

En långtidsmätning av EKG genomförs under ett eller flera dygn, oftast genom att sladdar med elektroder fästs på överkroppen, elektroderna är kopplade till en enhet som kallas holter, vilken sitter vid midjan eller hängs i ett bälte över axeln. Metoden upplevs ibland som otymplig, patienten kan exempelvis inte duscha under mätperioden.

Rithm - ett alternativ

Rithm har inga sladdar och tar inte upp mer plats på kroppen än ett kreditkort. Det betyder att du kan motionera, duscha och sova samtidigt som du genomgår ett långtids-EKG. Rithm är CE-märkt klass IIa för långtidsmätning av EKG och används dagligen inom svensk sjukvård.

Vad vet du om förmaksflimmer och EKG?

Sannolikheten att drabbas av hjärtrubbningar, eller förmaksflimmer som det också kallas, ökar med åldern. I dag uppskattas cirka 300 000 svenskar lida av förmaksflimmer och antalet ökar i takt med att vi lever längre. Sjukdomen har stora samhällskonsekvenser och orsakar 45 000 sjukhusinläggningar per år, bara i Sverige. Kostnaderna uppskattas till 16 miljarder kronor varje år och 30 procent av de som drabbas av stroke har känt av förmaksflimmer.

Förmaksflimmer är i sig inte livshotande, men ger en ökad risk för blodpropp och stroke. Vid flimmer slår hjärtat snabbt och ojämnt på grund av att de elektriska impulserna inte fortleds på ett normalt sätt, pulsen blir då oregelbunden och den drabbade kan känna en fladdrande känsla i bröstet. Besvären kan även yttra sig som hjärtklappning med en obehagskänsla eller smärta i bröstkorgen med trötthet, nedsatt kondition, yrsel och ibland svimning som följd. Även så kallat tyst förmaksflimmer förekommer och då finns inga tydliga symptom. För att kunna ställa en diagnos och påbörja behandling genomförs ett elektrokardiogram, ett EKG.

Långtids-EKG

Många upplever perioder av rytmrubbningar (arytmier) i hjärtat, så kallad hjärtklappning. Oftast är det ofarligt men om rytmrubbningar kombineras med symptom som yrsel och svimning kan en utredning behövas.

Ett så kallat vilo-EKG är en vanlig metod för att utreda rytmrubbningar, men eftersom det pågår under en kort tid upptäcks inte alltid rubbningarna, vilket gör att en långtidsmätning av EKG måste göras för att en diagnos ska kunna ställas.

En långtidsmätning av EKG genomförs under ett eller flera dygn, oftast genom att sladdar med elektroder fästs på överkroppen, elektroderna är kopplade till en enhet som kallas holter, vilken sitter vid midjan eller hängs i ett bälte över axeln. Metoden upplevs ibland som otymplig, patienten kan exempelvis inte duscha under mätperioden.

Rithm - ett alternativ

Rithm har inga sladdar och tar inte upp mer plats på kroppen än ett kreditkort. Det betyder att du kan motionera, duscha och sova samtidigt som du genomgår ett långtids-EKG. Rithm är CE-märkt klass IIa för långtidsmätning av EKG och används dagligen inom svensk sjukvård.

Vad vet du om förmaksflimmer och EKG?

Sannolikheten att drabbas av hjärtrubbningar, eller förmaksflimmer som det också kallas, ökar med åldern. I dag uppskattas cirka 300 000 svenskar lida av förmaksflimmer och antalet ökar i takt med att vi lever längre. Sjukdomen har stora samhällskonsekvenser och orsakar 45 000 sjukhusinläggningar per år, bara i Sverige. Kostnaderna uppskattas till 16 miljarder kronor varje år och 30 procent av de som drabbas av stroke har känt av förmaksflimmer.

Förmaksflimmer är i sig inte livshotande, men ger en ökad risk för blodpropp och stroke. Vid flimmer slår hjärtat snabbt och ojämnt på grund av att de elektriska impulserna inte fortleds på ett normalt sätt, pulsen blir då oregelbunden och den drabbade kan känna en fladdrande känsla i bröstet. Besvären kan även yttra sig som hjärtklappning med en obehagskänsla eller smärta i bröstkorgen med trötthet, nedsatt kondition, yrsel och ibland svimning som följd. Även så kallat tyst förmaksflimmer förekommer och då finns inga tydliga symptom. För att kunna ställa en diagnos och påbörja behandling genomförs ett elektrokardiogram, ett EKG.

Långtids-EKG

Många upplever perioder av rytmrubbningar (arytmier) i hjärtat, så kallad hjärtklappning. Oftast är det ofarligt men om rytmrubbningar kombineras med symptom som yrsel och svimning kan en utredning behövas.

Ett så kallat vilo-EKG är en vanlig metod för att utreda rytmrubbningar, men eftersom det pågår under en kort tid upptäcks inte alltid rubbningarna, vilket gör att en långtidsmätning av EKG måste göras för att en diagnos ska kunna ställas.

En långtidsmätning av EKG genomförs under ett eller flera dygn, oftast genom att sladdar med elektroder fästs på överkroppen, elektroderna är kopplade till en enhet som kallas holter, vilken sitter vid midjan eller hängs i ett bälte över axeln. Metoden upplevs ibland som otymplig, patienten kan exempelvis inte duscha under mätperioden.

Rithm - ett alternativ

Rithm har inga sladdar och tar inte upp mer plats på kroppen än ett kreditkort. Det betyder att du kan motionera, duscha och sova samtidigt som du genomgår ett långtids-EKG. Rithm är CE-märkt klass IIa för långtidsmätning av EKG och används dagligen inom svensk sjukvård.

Vad vet du om förmaksflimmer och EKG?

Sannolikheten att drabbas av hjärtrubbningar, eller förmaksflimmer som det också kallas, ökar med åldern. I dag uppskattas cirka 300 000 svenskar lida av förmaksflimmer och antalet ökar i takt med att vi lever längre. Sjukdomen har stora samhällskonsekvenser och orsakar 45 000 sjukhusinläggningar per år, bara i Sverige. Kostnaderna uppskattas till 16 miljarder kronor varje år och 30 procent av de som drabbas av stroke har känt av förmaksflimmer.

Förmaksflimmer är i sig inte livshotande, men ger en ökad risk för blodpropp och stroke. Vid flimmer slår hjärtat snabbt och ojämnt på grund av att de elektriska impulserna inte fortleds på ett normalt sätt, pulsen blir då oregelbunden och den drabbade kan känna en fladdrande känsla i bröstet. Besvären kan även yttra sig som hjärtklappning med en obehagskänsla eller smärta i bröstkorgen med trötthet, nedsatt kondition, yrsel och ibland svimning som följd. Även så kallat tyst förmaksflimmer förekommer och då finns inga tydliga symptom. För att kunna ställa en diagnos och påbörja behandling genomförs ett elektrokardiogram, ett EKG.

Långtids-EKG

Många upplever perioder av rytmrubbningar (arytmier) i hjärtat, så kallad hjärtklappning. Oftast är det ofarligt men om rytmrubbningar kombineras med symptom som yrsel och svimning kan en utredning behövas.

Ett så kallat vilo-EKG är en vanlig metod för att utreda rytmrubbningar, men eftersom det pågår under en kort tid upptäcks inte alltid rubbningarna, vilket gör att en långtidsmätning av EKG måste göras för att en diagnos ska kunna ställas.

En långtidsmätning av EKG genomförs under ett eller flera dygn, oftast genom att sladdar med elektroder fästs på överkroppen, elektroderna är kopplade till en enhet som kallas holter, vilken sitter vid midjan eller hängs i ett bälte över axeln. Metoden upplevs ibland som otymplig, patienten kan exempelvis inte duscha under mätperioden.

Rithm - ett alternativ

Rithm har inga sladdar och tar inte upp mer plats på kroppen än ett kreditkort. Det betyder att du kan motionera, duscha och sova samtidigt som du genomgår ett långtids-EKG. Rithm är CE-märkt klass IIa för långtidsmätning av EKG och används dagligen inom svensk sjukvård.

Monitoring health
with no strings attached

Monitoring health
with no strings attached

Rithm är ett svenskt medicinteknikföretag som utvecklar e-diagnostikprodukter och e-hälsotjänster med komforten för människan i centrum. Vårt mål är att förenkla för patienten och samtidigt öka diagnoskvaliteten och effektiviteten inom vården.

Adea Medical AB
Stadsgården 10, 116 45 Stockholm
+46 708 88 77 11

contact@rithm.se

Adea Medical AB
Stadsgården 10, 116 45 Stockholm
+46 708 88 77 11

contact@rithm.se

Adea Medical AB
Stadsgården 10, 116 45 Stockholm
+46 708 88 77 11

contact@rithm.se

Adea Medical AB
Stadsgården 10, 116 45 Stockholm
+46 708 88 77 11

contact@rithm.se

Adea Medical AB
Stadsgården 10, 116 45 Stockholm
+46 708 88 77 11

contact@rithm.se